Gnällskapsresan
Källa: SJ's tidning
"Resenärer är, som poeter, mestadels ett ilsket släkte", konstaterade den engelska
orientalisten sir Richard Burton i Royal Geographical Society Journal redan
1855. Då hade han ändå aldrig varit på charterresa...
Då utmynnar förväntingar och besvikelser i en oändlig ström av klagomål, framför
allt riktade mot researrangörerna. Den tyske turistmannen Horst Egon Scholw
samlade i boken "Und fordere, mein Geld zurück" (Wirdschaftsdienst, Frankfurt
am Main samt Deutsche Taschenbusch Verlag, München) klagomål som riktats mot
tyska researrangörer.
Samtliga brev innehåller krav på researrangörerna, ofta med hänvisning till
familjens advokat. I några fall var klagomålen berättigade. Där de hänsköts
till domstol underkändes tre av fyra. Orättvist? Läs och döm själv:
- Jag meddelade resebyrån att jag snarkade. Trots detta fick jag
ett rum där jag hela natten väcktes av att grannen knackade i
väggen, vilket avsevärt minskade behållningen av vår
resa.
- I ert prospekt stod att rummet på sjätte våningen
vette åt en friluftsbio, vilket fick mig att besluta mig för
resan. Men där stod ingenting om att bion under hela vår vistelse
visade samma film, dessutom enbart på italienska. Bion medförde
alltså ingen extra semesterglädje, för vilket jag nu anser
mig ha rätt att bli kompenserad.
- Jag säljer från Orienten importerade föremål
och deltog i resan för att till mina kunder skicka vykort, som bevisade
att jag gjorde mina exklusiva inköp på ort och ställe.
Då inget av 121 avsända vykort nådde mina adressater...
- Min livsledsagarinna och jag köpte biljetter till er kryssning
för att skaffa oss ett bestående minne av vår aktiva tid,
inför förestående pensionering. Vi lät därför
fartygsfotografen ta bilder av oss i olika situationer ombord.
Dessa foton blev dock misslyckade. På flera ser vi tio år äldre
ut, på några har andra passagerare trängt sig med. Vi
söker inte någon strid om detta inför domstol, men vore
glada om...
- Som lågavlönad, ensamresande nykterist tvingades jag att
i en veckas tid på ert hotell dela rum med ett fyllo, Theodor Bommerer,
som allvarligt störde mitt behov av semestervila. Han kom hem klockan
3 första natten och berättade i fyra timmar om sitt lidande som
frånskild. Nästa kväll kom han klockan 22 men sjöng
i gengäld till midnatt "Grün ist die Heide". Sedan
snarkade han. Tredje natten var han vänligare men hade i gengäld
med sig en flaska gin, som jag i husfridens intresse var tvungen att dricka
av. Fjärde natten hade han en lika berusad kvinna med sig och sista
natten tjatade han oavlåtligt om någon "supervitamin"
som skulle ätas med vodkaindränkta citronskivor. Jag kräver
nu… ·
- Flera gånger strejkade hotellets vattenledning, något som
ingen hade varnat oss för. En gång hände det just när
jag hade tvålat in mig.
- Piloten, tydligen alltför ung och oerfaren, vägrade att öka
hastigheten sedan vi försenats av dåligt väder. Det gjorde
att jag missade ett möte som skulle ha givit mig minst 18 000 kronor
i ren vinst, något som kunde ha undvikits om ert bolag visat större
tillmötesgående.
- Trots att vi markerade vår plats på plagen i Deauville
med en tydlig skylt och en bastmatta med våra namn. Så togs
platsen efter lunch av andra badande. Hela vår badsemester förfuskades
för oss. · Hotellets privata badstrand var så liten att
alla gästerna hellre begav sig till den hundra meter längre bort
belägna allmänna stranden. Det i broschyren utlovade sällskapslivet
såg vi därför ingenting av. Vi lärde inte känna
en enda människa.
- Vi hade hos er agent i Paris beställt platsbiljetter till Nice
och begärt att få sitta i färdriktningen, på höger
sida, för att på bästa sätt kunna njuta av det vackra
landskapet. Er försäljare sa ingenting om att Frankrikes järnvägar
har vänstertrafik. Vi plågades därför under hela resan
av mötande tåg. Som det var fullsatt kunde vi inte byta plats
med någon. Vi missade utlovad naturupplevelse som ingick i priset.
- Redan första dagen fick vi bekymmer, vana som vi är att sova
i nordsydlig riktning (bevisligen sundare med tanke på jordens rotation).
Eftersom sängarna stod i öst-västlig riktning flyttade vi
om dem, men fann att de vid städningen placerats på sina ursprungliga
platser. Så höll det på i tre dygn tills hotelledningen
förbjöd oss att ändra om. De sista nätterna sov vi
därför oroligt och fick vår semesterglädje allvarligt
beskuren.
- Studieresan till Kreta blev ett enda stort misslyckande. Där skulle
vi bese ruiner och höra om de gamla grekernas skolsystem. Vem bryr
sig om deras jordbävningar? När vi äntligen hittat en trivsam
taverna hann vi knappt dricka vårt öl innan bussen skulle vidare.
Inte ett ord om våra tappra fallskärmsjägares hjältemodiga
insats där under andra världskriget. Dessutom hade ni reklamerat
att det var en resa för tyskar. I gruppen fanns också en grupp
greker som studerat i Tyskland!
- Först vid ankomsten fick vi veta att man helst bord borsta tänderna
i mineralvatten. Det kostade oss under åtta dagar med två flaskor
om dagen 32 dollar. Hade vi vetat det hade vi valt ett annat resmål!
- De grekiska toaletterna hade inget vatten. Vad värre var, man
måste kasta använt papper i en korg. Hela det grekiska toalettsystemet
måste göras om! Jag anser att vi borde ha rätt att få
åtminstone tio procents rabatt.
- Föraren, som var neger och tjänstgjorde som reseledare, talade
enbart engelska och fransk eftersom vi bara var fyra tyskar med i bussen.
Därigenom gick mycket förlorat för oss, inte minst på
marknaden i Marrakech. Min fru och våra två barn är ense
med mig om att vi därför bör ha en gottgörelse.
- Besöket i Jerusalem var en besvikelse. På tre timmar såg
vi nio kyrkor, en souvenirbutik och en offentlig bekvämlighetsanläggning
inifrån - allt annat bara utifrån. Jag hade prickat för
ytterligare 47 sevärdheter i min guidebok.
- Redan klockan 21 blev vår skytteförenings 16 medlemmar utvisade
ur hotellets bar, trots att den skulle hållas öppen till klockan
2. Några besökte då en annan bar, som var så mycket
dyrare att jag redan klockan 4 på morgonen måste lösa
ut dem med våra sista slantar. Som skattmästare frågar
jag nu vilket bidrag till detta jag kan räkna med från er sida.
- Det var samma sak varje morgon. När vi som behövde sova ut
en smula kom till frukostbuffén, hade tidigare gäster tagit
med sig så mycket bröd till stranden att det knappt fanns något
kvar åt oss.
- Vår 16-åriga dotter fick, på grund av hans brist
på psykologisk inlevelseförmåga, ingen känslomässig
kontakt med hotellets tennislärare. Det gjorde att hon i stället
kom att öda sin tid på diskoteken, vilket inte var avsikten
med denna dyrbara hobbyresa.
- Rummet hade otvättade lakan, porslins var odiskat, askkoppen inte
tömd och så luktade det illa. Man kunde lika gärna ha stannat
hemma.
- Att min man drunknade i havet på tredje dagen var ingen olyckshändelse
utan berodde på hans ålder. Men det gäller kostnaderna
för hans hemtransport. Vi hade ju betalt tågresan tillbaks också.
Men nu blev det dyrare på grund av min mans kista, jag tycker att…
- Orsaken till att jag vill ha tillbaka halva kostnaden är att jag
redan under den andra dagen fick en kokosnöt på foten, så
att jag var tvungen att halta mig fram den återstående tiden.
- På grund av rumsbrist på hotellet tvingades vi dela vårt
rum med familjen Kulinoff, som vi känner men inte är särskilt
goda vänner med. För mig blev detta en stor plåga eftersom
jag inte som jag brukar, kunde släppa väder under natten. Vi
föreslår därför ett skadestånd på 100DM
per person.
- Gondoljären i Venedig, som förmedlats oss av ert hotell,
skulle få fem mark i dricks, vilket vi också meddelade honom.
Eftersom vi inte hade växel överräckte vi en sedel på
tjugo mark, som han fräckt behöll. Vår klagan på
hotellet gav inte heller något resultat, varför vi anser att
ni som arrangör bör återgälda beloppet.
- Under vår veckoslutsresa till New York ställde jag ut mina
nästan nya skor till borstning i korridoren. Ni borde ha meddelat
oss att skor, som ställs ut i korridoren i det rika Amerika, inte
borstas utan kastas i sopnedkastet.
- När ni säljer resor till en ort med spelkasino måste
ni också betänka de risker som ni därmed utsätter
era kunder för. Redan efter andra dagen hade jag berövats alla
mina kontanter. Då jag inte fick låna något av reseledaren
måste jag på stranden slumpa bort mitt armbandsur och en dyrbar
ring. Jag fordrar nu gottgörelse.
- När jag i måndag löste biljett till kurhotellets badhus
upplystes jag inte om att det var fråga om nakenbad den dagen. Jag
avlägsnade mig genast och vill nu ha inträdesavgiften åter
jämte lämpligt skadestånd.
- Det nattliga slädpartiet i fackelsken var en verklig upplevelse,
men ni hade försummat att upplysa om att facklorna inte var droppfria.
Min anorak måste sändas på tvätt och på grund
av kylan måste jag köpte en ny att ha under tiden. Den anser
jag att ni bör ersätta. Foto av termometerns ställning vid
ifrågavarande klockslag bifogas.
- Det hotell som ni rekommenderade var fullbelagt, men vi fick svaret
att vakanser säkert skulle uppstå. I förlitan på
detta anskaffade vi var sin bayersk hembygsdräkt och särskilt
kraftiga promenadskor jämte ryggsäckar. När vi sedan inte
kunde beredas plats blev ju allt detta onödigt, enär det knappast
kan brukas hos oss i Hamburg. Vi föreslår därför att…